A drömde att jag hade uppdaterat bloggen med hela fem nya inlägg. I verkligheten har det ju inte hänt någonting, nästan. Men fältrapporten kan arkiveras nu och bloggen vakna igen! Så här kommer något nytt, och mycket gammalt:
Det man trodde var den allra första ljudinspelningen var inte det. Läste om upptäckten i dagens DN. Man tror att den nyfunna inspelningen är gjord 1860. Det jag tycker är mest fascinerande med det hela är att man faktiskt lyckats spela upp detta ljud idag. Idag som vi ängslas över alla olika lagringsformat och hur vi ska bevara våra dokument till framtiden. Med sot från en oljelampa såklart.
Artikeln i Dagens Nyheter >>
29 mars 2008
13 mars 2008
Eko och buller
Mitt i arbetet med fältrapporten, om ett hus, strategier och taktiker, dyker en intressant artikel upp, om ett annat hus, strategier och taktiker. Den handlar om ett ekohus som en dansk vill bygga, på Kungsholmen. Där han vill bygga huset bullrar det visst förfärligt, och därför tänker han stänga ute ljuden med en gigantisk glasvägg. Läs här! >>
Ekohus är bra och spännande. Det är lite som en sport att ta till vara på, utnyttja, och återvinna så mycket som möjligt. På samma sätt som jag kan tycka det är roligt att försöka köra bil på ett energisnålt sätt, en utmaning. Det här med att bygga i bullret tycker jag är fascinerande, att finna taktikerna för att tillgodose de motsägelsefulla intressen som det innebär att vilja leva i en stor stad. Det ska vara mitt i smeten, men tyst. Det blir spännande att se om hus som danskens kommer att slå i framtiden, eller stannar vid ett radikalt förslag på skissbordet. Kommer inte den där glasväggen att se ganska risig ut under gråslaskiga årstider, kan man också undra...
Så, åter till mitt eget arbete och frågor som "Vad är en plats?". Hade jag ställt den frågan till ett barn skulle jag nog ha fått en Är-du-dum, eller-blick tillbaka, följt av frågan "Vet inte du det???" Men på universitetet kan man inte riktigt veta någonting.
Ekohus är bra och spännande. Det är lite som en sport att ta till vara på, utnyttja, och återvinna så mycket som möjligt. På samma sätt som jag kan tycka det är roligt att försöka köra bil på ett energisnålt sätt, en utmaning. Det här med att bygga i bullret tycker jag är fascinerande, att finna taktikerna för att tillgodose de motsägelsefulla intressen som det innebär att vilja leva i en stor stad. Det ska vara mitt i smeten, men tyst. Det blir spännande att se om hus som danskens kommer att slå i framtiden, eller stannar vid ett radikalt förslag på skissbordet. Kommer inte den där glasväggen att se ganska risig ut under gråslaskiga årstider, kan man också undra...
Så, åter till mitt eget arbete och frågor som "Vad är en plats?". Hade jag ställt den frågan till ett barn skulle jag nog ha fått en Är-du-dum, eller-blick tillbaka, följt av frågan "Vet inte du det???" Men på universitetet kan man inte riktigt veta någonting.
Etiketter:
Kommentar,
Särskilda personer och saker
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)