23 september 2010

Luriga lurar - och ett möjligt bot på problemet

Om jag hade en modern mobiltelefon hade den här nya appen varit något för mig: Awareness! skickar in ljuden som stängs ute när man lyssnar på musik eller annat i lurar.

Att ljuden från omgivningen är till stor hjälp när jag rör mig ute bland folk och trafik märker jag ännu tydligare sedan jag rätt nyligen började behålla lurarna med radioprogrammen i öronen mycket mer än jag har gjort tidigare. Jag tappar förmågan att smidigt parera diverse stadssituationer som kräver lite tajming och kvickhet, och även normalt hyfs.

Tidigare tog jag alltid ur lurarna när jag klev på en buss, klarade inte av att heja på chauffören när jag inte riktigt hörde min egen röst. Nu har jag märkt att jag med lurarna i också blir mindre uppmärksam på om jag t.ex. råkar knuffa till någon på t-banan. Jag märker det inte riktigt, eller om jag märker det glömmer jag bort att ursäkta mig, p.g.a. ljudet i lurarna. Jag som stör mig så på puttande utan ursäkter. Drar slutsatsen att det hela rör sig om akustisk simultankapacitet, och att den inte är något vidare.

Efter katten

Har varit kattvakt en vecka. Ett fint återseende, och vilket trevligt sällskap! Någon som hela tiden finns i närheten och gör små ljud. Tvättar sig, jagar papperstussar/garnråtta/vinkork, klättrar på tidningsåtervinningskassar och på undersidan av sängen, knaprar torrfoder och krafsar i toalådan. Har pratat mycket med mitt besök, berättat om dagarna, om valet. Jagat och jagats (besöket - jag: 10-0, med stiliga ninjaöverfall). Och nu är det bara jag igen. Slipper vakna av tidiga morgonenergiattacken vid fem-sexsnåret, men lite tomt blev det.