Hälsningar från skogen, bokstavligen

Idag sa en tall hej till mig. Det var såklart väldigt oväntat. Jag gick på en stig och tyckte mig plötsligt höra en röst lite längre fram, bakom buskagen. Men ingen var där. Jag bestämde mig för att ha hört fel. Ibland måste man ju bestämma sig för det, när man inte förstår, vad händer annars? Men efter några sekunder hörde jag rösten igen. Nu sa den "hej". Fortfarande ingen människa i sikte, och jag kollade verkligen noggrant. Det enda tänkbara, som fick bli den slutgiltiga förklaringen, var att det var den höga tallen som jag just passerat som morsade på mig. Ja, eller hur?? Huruvida tallar kan tala eller ej tänker jag inte gå in på, men det "hej" som kom från den här tallen (mer bestämt från stammen som knarrade pga vinden) innehöll hur som helst just de ljud som ordet "hej" består av, och det var välartikulerat också. Så det här blev onsdagen som en tall sa hej.