Största möjliga tystnad - en prövning

Nu övar jag mig i att ha det tyst. Inte ha musik eller radio på för att fylla ut hela tiden. Jag började nog på allvar idag, men har tänkt på det länge, att jag har lite svårt för tystnad. Lite musik har jag lyssnat på, medan jag lagade mat. Och ett gammalt sommarpratprogram, Rikard Wolff, ur SR-arkivet medan jag tog en lur på eftermiddagen för att ladda upp inför tentaplugg. Och radio på bussen... Det går kanske så där med tystnaden. Fast när det gäller bussen blir det ju inte tyst för att jag låter bli radion, då hör jag ju allt annat i stället. Man får välja, egenvalda ljud eller omgivningens. Jag tycker ändå att dagen började bra när jag inte slog på nåt ljud alls till frukost och det tyckte jag var skönt.

Anledningen till den här prövningen i att ha det lite tystare, åtminstone tidvis, är att jag föreställer mig att ljuden som jag ofta omger mig med kan skapa stress, även om jag tycker att det är bra ljud, intressanta radioprogram och fin musik. Det är nåt oroligt med att alltid ha nåt igång, tycker jag. Jag ska jobba på det här ett tag, se om det har nån särskild effekt. Det svåraste blir att somna utan ljud som sällskap, det tänker jag inte ens försöka med, än i alla fall. Vid läggdags letar jag fram ännu en sommarpratare som får hålla mig sällskap i väntan på sömnen.

Hear and now - fin film!

Filmen som jag skrev skulle sändas i kväll på Svt var fantastiskt bra. Gripande, häftig och fin! Jag skulle kunna återberätta massor av detaljer ur olika scener (hur Sally lyssnade på musik med foten mot högtalaren, sov med en hand på spädbarnen för att vakna av vibrationerna om de började skrika, hur Paul utforskade bilens tutljud och besökte biltvätten två gånger på en dag för ljudupplevelsens skull, hur de upptäckte ljudet av lampknappen, stegen i snön, varandras röster...) Men det är mycket bättre att se själva filmen. Jag hoppas att den dyker upp på Svt Play. Här är ett kortare klipp, så länge.

Samtidigt som jag fick en inblick i Sallys och Pauls liv (som döva och som nykomlingar i ljudvärlden) fattade jag också hur van jag själv är vid ljud. Alla vi som hör har lärt oss att inte lyssna.

Hör hit!

Läste just om en dokumentär som ska visas på SVT1 i kväll (21.30), Hör hit! Filmen handlar om ett par i 65-årsåldern som varit döva hela livet men som båda genomgår en operation för att kunna höra. För alla oss som hör hela tiden och alltid har gjort det kan det nog vara fascinerande att se filmen. Det är svårt, omöjligt tycker jag nog, att föreställa mig att inte ha alla ljuden hela tiden. Till och med när det är tyst låter det, nånting.