Fråga barnen

Lyssnar på programmet Fråga barnen i P1, där vuxna får ringa in och fråga vad barnpanelen tänker i olika frågor. Intressant att höra hur de pratar, hur de har lärt sig att tycka. Egentligen får man inte riktigt veta vad just barn tycker, utan vad vuxna lär barn. Det hörs så tydligt. Förutom själva samtalsämnena hörs också andra saker tydligt; andning, smackande, att ingen tycks sitta riktigt stilla, det är fullt av aktivitet i studion som avslöjas genom alla små ljud. Det blir plötsligt uppenbart hur stilla alla vuxna i radio sitter, hur tyst de måste andas, svälja.

Ett miljövänligare alternativ

För den som gillar bubbelplast. Inte samma känsla förstås, men räcker så mycket längre. Se hur den fungerar i ett videoklipp >>

Möte med en ung person

Igår träffade jag en mycket ung person, två månader gammal. Det är sällan jag umgås med så små barn, jag brukar nog inte umgås med barn alls egentligen. Känner inga. Men det börjar ändras. Det första i min bekantskapskrets mötte jag alltså igår. Det var ett väldigt snyggt barn som just denna dag var på riktigt bra humör, skrattade, sov och grät bara lite kort ett par gånger. Jag blev fascinerad över hennes läten. I vaket tillstånd gjorde hon olika små ljud, ofta utan att öppna munnen, på buktalarvis. Ska bli spännande att höra hur hon låter nästa gång. Och så småningom kommer hon att ha en personlig röst (röst har hon ju redan, men svårt att bestämma karaktär), kanske en radioröst? Eller Fröken Ur.

Rädd att de ska tuta

I mitt bostadsområde ligger antalet raggarbilar över medelsnitt. Det är inte gamla fina raggarbilar utan volvobilar som varken är gamla än eller nya längre. Några har blivit av med bakluckan, fått flak och epatriangel. Det är populärt att köra runt i mitt bostadsområde, bara ta några varv lite när som helst. Gärna i sällskap, fast var och en i sin bil, efter varandra. När jag går hemåt från bussen eller butiken och hör raggarbilsljudet närma sig bakom mig blir jag lite nervös. Inte för att jag är rädd för raggarbilar, men för att de kan få för sig att tuta när de passerar. Skit samma vem de passerar. Det är kul att tuta för folk hoppar ju till. Det är som med väckarklockan, de obehagliga sekunderna av väntan när jag vet att det gälla ljudet kommer när som helst. Fast med bilarna är det mer oförutsägbart, kanske tut kanske inte. Väntan är värst.

Slut på strömavbrottet!

Ikväll börjar en ny säsong av programserien Ström på SR P2!

Kl. 21.30.

Sista chansen för älsklingsljuden!

Nu tänker jag snart sammanställa nästa lista med älsklingsljud. Alltså brinner det i knutarna för att lämna in bidrag. Några har legat och väntat länge på att bli publicerade, så nu är det verkligen på tiden.

Skriv, skriv!

Intervju

Det roligaste under gårdagens intervju var när journalisten själv började berätta om sina ljuderfarenheter. Kanske är det etnologistudenten i mig som inte vill släppa taget trots avlagd examen (men det är ju inte heller avsikten, utan snarare tvärtom). När någon sätter igång att berätta kan jag slås av en känsla av att liksom lyckas; "Ja! Nu kommer en intressant historia att slå de kulturanalytiska klorna i!". Som om det var jag som intervjuade. Sedan uppsatsen blev färdig har jag ingenstans att göra av mina analytiska slutsatser, de som slår mig då och då, men det är lika intressant för det.

Ljud på tv

En serie om ljud på UR, anteckna i kalendern!


"Vad är ljud? Och vilken roll spelar ljudet i våra liv?

Vilken roll spelar ljudet i våra liv? Frågor som analyseras är: Vad är ljud? Hur processar hörselorganen och hjärnan det tryck som ljudvågorna utövar på trumhinnan så att vi upplever ljud? Vad är decibel? Vilken roll har ljud i religionen och konsten? Vad händer i hjärnan när vi lyssnar på musik och hur arbetar man med ljudeffekter i film?"

Första delen, Ljudlandskap, sänds 15 mars.


Läs mer här >>

I andras öron

I lokaltidningen älskar jag ljud. Det står så, att ljud är min passion. När man läser det kan det verka som om jag lever för ljuden, men jag lever bara med ljuden. På gott och ont. Jag älskar dem inte, långt ifrån alla i alla fall. Det hade ju varit som att älska smaker eller dofter. Det finns många att ogilla. Fast jag fattar ju. "Hon som gillar en del ljud och en del inte" är ingen klockren rubrik.

Den större tidningen vill försäkra sig om att ha ringt till rätt person: "Är du Elin som älskar ljud?" Jag sa ja för att inte krångla till det.

Hur som helst. Det är roligt att något så vardagligt som ljud väcker intresse. Det är en stor del i de flesta människors vardag.

Farmors favoriter

Farmor som länge har velat se hur jag bor kom på besök idag. Jag befarade att jag inte gick alldeles säker i och med den döda flugan som ligger mellan fönsterglasen. Lillasyster klarade sig inte, det blev anmärkning och rapport om flugan till pappa. Men det gick bra för mig idag.

Farmor har undrat ibland vad det är jag gör, om etnologin, uppsatsen och sånt. Jag visade uppsatsen idag. Den var lite svår att läsa utan rätt glasögon, men vi började prata ljud. Om ljuden från grannar som kan störa eller vara ett sällskap, om dammsugare och tvättmaskiner som låter för högt. Farmor har en granne som spelar piano ibland och då sätter sig farmor ner och lyssnar, det är så fint tycker hon, avkopplande. Hos en annan granne leker barn, det tycker hon också om. Glada ljud. Det har hon sagt till grannen. Själv spelar hon skivor ibland, "ja, inte sådär vrålhögt på kvällen då".

Folk tycks tänka ibland att jag kan en massa om ljud, men i själva verket består min kunskap framförallt av det som andra har berättat för mig, om ljuden i deras vardag. Det är bara att jag lapar i mig just de berättelserna och de finns var som helst, liksom ljudet självt. Det var roligt att prata ljud med farmor. Hon läste lite i mitt inledningskapitel; "har du sagt till henne där uppe med klackskorna nu?"