En störig syssla

Nu har jag dammsugit. Det var länge sedan sist. Att dammsuga är ett asigt jobb och därför dröjer det mellan tillfällena. Jag blir så irriterad. Av sladden som trasslar så dammsugaren kör fast, av att kliva över slangen som snor sig kring benen, av att det är svettigt att krypa omkring och nå in på olika ställen. Jag har nog alltid tyckt illa om att dammsuga. Försöker tänka positivt och uppskatta att en sådan behändig maskin finns, till skillnad från innan den gjorde det. Så jävla jobbigt är det ju inte om man tänker på allt som inte var uppfunnet förut. För ett par år sedan bodde jag i ett hushåll som saknade dammsugare (eller själva maskinen fanns men inte röret). Vi fick sopa ihop dammet så gott det gick med sopkvast, det blev inte särskilt rent. Jag vill inte tänka på vad en bacillanalys av den begagnade plyschsoffan skulle få för resultat. Då saknade jag faktiskt att dammsuga. Men annars är det jobbigt.

Jag har försökt förstå mig på exakt vad med dammsugandet som väcker min irritation och kommit fram till att ljuden som sysslan ger upphov till kan vara en trolig orsak. Dels är det det konstanta höga dånet som liksom förstärker känslan av att nu dammsuger jag, som om jag inte skulle känna av det ändå. Och sedan är det de enstaka ljuden som uppstår när dammsugaren krockar mot olika föremål. Ljud som bidrar till en upplevelse att städningen inte går så smidigt, utan mer bökigt. En händelse som alltid tycks inträffa, och detta ljud är nog det allra mest störande just för att det är så typiskt, är att dammsugarröret välter. Gärna om och om igen. Jag hör ljudet av metall på glid och så smäller det till. Det här ljudet är bökigt och osmidigt personifierat, om det går att säga så. Du fattar.

Nu är det gjort i alla fall och det känns alltid fantastiskt. Men om jag hade möjligheten att dela städningen med någon och fick välja mellan dammsugning och golvtorkning väljer jag utan att blinka det sista. Det kan nästan vara roligt att torka, och så är ju grovjobbet med dammet redan gjort när jag kommer med moppen. Det finns lite utrymme för slarv.

För att det här inlägget inte ska sluta som ett okonstruktivt gnällinlägg avslutar jag med ett par tips till dem som jobbar med konstruktion av dammsugare.

Att tänka på hos dammsugartillverkarna:

1. Ljuddämpare, kom ihåg att sätta in nån sorts ljuddämpare, eller gör helt tysta maskiner. Det finns redan, har jag hört. Gör fler.
2. Använd material när ni tillverkar dammsugarna som inte låter så mycket när de krockar med andra material.
   
3. Ordna så att dammsugarröret kan stå upp utan att glida iväg och orsaka hemska smällar när det faller mot hårda golv och annat. En liten gummikant, inte svårare än så.
4. Sedan en grej som inte har med ljud att göra, utan lukt. Måste luften blåsa rakt upp från dammsugaren? Råkar man böja sig lite över maskinen så kommer den där ljumna och förmodligen genom gammalt damm filtrerade luften rätt i ansiktet. Det måste finnas ett bättre sätt.