Kitchen Sink Sounds fyller fyra år!

För precis fyra år sedan publicerade jag det första inlägget på bloggen. Minns att jag innan dess hade funderat på att snöa in på papper och ha en blogg som helt och hållet intresserade sig för papper på olika sätt, men sedan blev det ljud. Och bland ljuden har jag sedan blivit mer och mer insnöad. När jag missade bloggens treårsdag lovade jag i efterskott att uppmärksamma kommande jubileumsdag ordentligt, men nu tänker jag att det får vänta till nästa år. Fem år är värt att fira på riktigt. (Hur ska det firas?)

Om du trots allt vill uppvakta fyraåringen står berättelser om ljudminnen, tips om fina ljudprojekt och listor över älsk- och hatljud högt upp på önskelistan. Skriv och berätta!

Årets firande blir ett tips om ett ljudprojekt som jag blivit förtjust i under det senaste året. En sida där New Yorks tunnelbanetrafik förvandlas till musik. Hurra, hurra, hurra!! >>

Trasiga tröjan

Igår, söndag, tog jag mig an en stickad tröja som fått en stor mängd små hål, förmodligen i samband med att jag skaffade katten Sonja i februari, och därför blivit liggandes i byrålådan i väntan på ett lappningsryck. Ett sånt ryck fick jag igår. När jag hade sytt ihop alla hål jag kunde hitta - och jag kunde hela tiden hitta nya så det blev ett större lappningsprojekt än jag hade orkat ge mig på om jag vetat i förväg - hämtade jag ta bort noppror-apparaten. Den har hängt med sedan 80-talet och jag har alltid gillat att använda den, som barn och som vuxen. Det blev en lång stund med det ilskna motorljudet och det härliga rasslet av noppror som knipsades av och jag upptäckte dessutom en ny kvalitet i apparatens läte. Ur högtalarna i vardagsrummet kom stillsam pianomusik (kanske var det Nils Frahms "Wintermusik", annars något liknande) och nopperapparatens ljud, med olika toner beroende på hur jag tryckte den mot tröjan, gjorde något med musiken, precis som de förbipasserande mopederna också brukar göra. Det blev lite vemodigt, ytterligare en känsla som inte fanns i bara musiken. Det blev riktigt vackert och lite plågsamt på samma gång.

Här blir det hål.