31 januari 2012

Ljudens kväll på Bar Brooklyn: utvärdering

När vi tonade över från musiken till kvällens första ljud var det med viss nervositet. Att spela uteslutande field recordings en hel kväll på ett ställe där man vanligtvis dricker öl och umgås till popmusik, skulle det verkligen gå vägen? Det var i alla fall vad vi skulle göra, Johan Jacobsson och jag, under namnet Ljuden omkring oss på Strands Bar Brooklyn i Hornstull. Vi konstaterade att det kom folk, till att börja med. Efter en stund rätt mycket, med tanke på att det var en torsdag och ja, annonserat att det skulle bli field recordings i högtalarna från början till slut. Men hur ljuden vi spelade togs emot var mer ovisst. Åtminstone till en början, sedan fick vi många besök vid skivspelarna.

Några var tvungna att gå hem ganska tidigt:
"Hej! Vi ville bara säga innan vi går att det har varit en fantastisk kväll! Vi har suttit här borta och bara blundat och lyssnat. Vi tänkte köpa öl men lät bli för att verkligen kunna koncentrera oss på ljuden."

Någon annan hade tänkt sig en helkväll men valde att avvika ganska snart:
"Alltså, jag älskar musik men det här var fan dåligt!"

Vi spelade glatt vidare. Dunkande tåg, ylande vargar, ruttnande tång, karaoke ackompanjerat av regn. Nästa person som kommer fram ger ett referat av vad han tidigare tjuvlyssnat till i baren, där vår missnöjde gäst uppehöll sig innan han lämnade lokalen. Missnöjet grundades visst i hans starka önskan om att få "gå ut, höra musik, bli kåt". Och ändå ge ljudklubben en chans, man tackar!

Inte alla som kom till Bar Brooklyn tycktes känna till kvällens tillställning:
"Vad spelar ni i kväll?"
"Vi spelar ljud."
"Jaha... kan ni inte spela musik?"
"Nej, det är bara ljud här i kväll."
"Men det är min kompis födelsedag..."

Och någon kom med mer specifika önskemål:
"Vad spelar ni för nåt?"
"Ljud."
"Har ni nåt med The Smiths?"

Men också:
"Har ni tåg?"
"Vilken sort?"

Det välbekanta ljudet av ett stockholmskt tunnelbanetåg och stationsutrop vid Liljeholmen möttes med förtjusta vrål. Andra ljudspår var av det mer exotiska slaget, från de flesta håll i världen. Vi kunde inte tillfredsställa alla öron men ganska många, sammantaget. Strax innan de sex ljudtimmarna skulle avrundas blev vi tillfrågade om att spela våra ljud på ett bröllop. Vi packade ihop, överraskade och nöjda. Och det ser ut att bli fler av dessa kvällar framöver. Håll utkik!


2 kommentarer:

maria sa...

Jag är så ledsen att jag missade.. Men glad att det kommer fler tillfällen..

Anonym sa...

Fantastiskt initiativ och kul att de flesta verkade uppskatta det! Att ta ljud ur sin kontext och spela upp i oförlåtande och otippade sammanhang som dessa kan ju tydligen vara fruktansvärt provocerande men det är bra att ni står på er.
Ni har inte funderat på att köra webradio från tillställningen så att jag också kan få vara där? Jo gört!