Tystare tolvslag

Strax före tolvslaget korkade vi upp bubbelflaskor, tog på skorna och anslöt oss till folksamlingen på torget intill vattnet. Samma plats som jag stod på vid det förra årsskiftet. Flera i vårt sällskap mindes fortfarande med skräck vilda västern-stämningen från den gången, raketerna som avfyrades mot befolkade balkonger. Men vi gick dit igen ändå, trots att vi kunde ha beskådat alltihop från värdparets vardagsrumsfönster.

Fullt så osäkert kändes det inte den här gången, kanske för att vi höll oss på avstånd från avfyrningsställena. I år syntes också ännu fler rispapperslyktor än sist stillsamt sväva uppåt medan det smällde och vi funderade hur tolvslaget skulle låta om alla bytte smällare mot lykta. Den lilla ilskna hunden i sällskapet intill oss på torget som inte lät en raket smälla oskälld skulle nog uppskatta bytet. När vi promenerade hemåt några timmar senare låg fyrverkeriröken fortfarande kvar över torget, mitt hår luktade - åtminstone i pojkvännens näsa - aska när vi vaknade i morse. Lyktorna är välkomna av flera skäl.

Åttio procent har röstat på lykta framför fyrverkeri på dn.se. Kanske blir kommande tolvslag stillsammare. Men än hörs enstaka smällar ute i mörkret, överblivna sedan igår.

Om lyktorna på dn.se >>