20 oktober 2007

Nopprornas mintgröna fasa

Upptäckte att min nyaste tröja har blivit nopprig. En fläck på ett ställe bara, som om den gnuggats mot nåt strävt. Det gnager alltid lite när jag gör såna upptäckter, när nåt perfekt plötsligt blivit defekt, även om en ovetande blick säkert skulle missa det. I alla fall så började jag snart efter upptäckten att tänka på sätt att återställa tröjan och kom såklart att minnas nopperapparaten som vi använde hemma när jag var liten. Den måste ha skaffats under sent åttiotal och var en mintgrön liten sak, inte helt olik en hårtork i formen, fast mycket mindre. När den väl skaffats till huset fanns det ingen hejd på vad som kunde noppras. Förutom alla kläder och andra textilier, också håret på armarna till exempel. Jag tror en stor del av förtjusningen med att använda nopperapparaten låg i ljudet; det var sjukt tillfredställande att höra hur den slukade nopprorna, knipps bara! På ordentligt noppriga ytor rasslade det härligt. Jag antar att batteriet inte varade alltför länge, men det gjorde inte apparatens glansdagar heller vill jag minnas, tror det lilla mintgröna vidundret har legat orörd i en kökslåda länge nu. Men nästa gång jag åker dit, då ska jag ha fräscha batterier med mig och jag ska återuppleva det där smaskiga lätet.

3 kommentarer:

Unknown sa...

jag förstår och tänker på hur skönt ljudet av rassel i damsugarslangen är. ja om det inte är en oroväckade stort rassel när man suger rent under skrivbordet.

kitchensinksounds[a]gmail.com sa...

tänkte faktiskt nämna dammsugarrassel också! dom ljuden spelar lite i samma liga liksom. tack för premiärkommentaren!

arnebe sa...

jeg forsøkte å barbere meg med en slik (lenge før jeg fikk skjegg), det gjorde vondt. Oppnådde ca. like dårlig resultat da jeg så forsøkte å klippe neglene med nevnte apparat. Jeg får frysninger påggen av tanken på den tynne, lyse, roterende kniven mot det myke, hullete, pepperbøsseformede hodet på jævelskapen vi hadde. vår var forøvrig lys rosa.