Färgen och akustiken

Jag har ju flyttat rätt nyligen. Innan jag flyttade in målade jag och A om i vardagsrummet, ett ganska stort rum som tog två dagar för oss att ge en ny nyans som redan i burken såg lite mer lila ut än jag hade tänkt mig. Under två månader försökte jag acceptera nyansen men det gnagde liksom, på ett i högsta grad i-landigt sätt förstås, att väggarna vid vissa tidpunkter och dagsljus såg på tok för lila ut. I helgen har jag målat om, den här gången utan assistans och det fattar man ju. Det är tråkigt att måla så mycket så ofta (och lite i onödan också skulle man kunna säga). Nu är det vitt i rummet, blåsorna i händerna och träningsvärken i axlarna börjar försvinna. Det jag vill komma till är att jag på grund av den här nyansproblematiken avvaktat med att sätta upp nåt på väggarna och därför ser det inte bara tomt ut, man hör det också. Dags att dämpa, frågan är bara med vad. Jag har så små saker. Små små teckningar och saker...