Tenta

Det är hemtenta och jag isolerar mig i lägenheten fram till fredag eftermiddag då alltihop ska vara färdigt, välformulerat och ivägmailat. Det blir ganska tyst här när jag måste koncentrera mig så många timmar i sträck. Ingen musik eller radio som ofta annars. Men så insåg jag att jag faktiskt har pratat en del under dagen, lite i telefon då och då men framförallt med katterna. Det går automatiskt; "Har du tråkigt?", "Vad vill du ha för mat då?", "Nej! Om du biter i växterna ställer jag dem ända här uppe". Själva bjuder de på Chewbacca-liknande knorrljud och hasande steg på parketten pga av all päls under tassarna. De liknar inte riktigt katter.

En av de två besökarna.

De första spåren på soundtracket "Elins nya lya"

På morgonen låter det fint här omkring. Jag har hunnit höra två morgnar, kanske är det förhastat att lämna omdöme redan nu, men jag tror det fortsätter i samma stil. Lugna morgnar när saker börjar komma i gång, på håll.

Värre blir det senare på dagen. Två dagar är tillräckligt för att med säkerhet kunna konstatera att det kommer att fortgå så här. Det är mopederna alltså. De är otroligt många. Varenda femtonåring i det här området verkar ha en trimmad moppe. Har aldrig upplevt en sån mopedtäthet tidigare. Jag vet att jag skrev alldeles nyligen hur de visst kan låta fint och det handlar mer om min egen attityd och sånt där, men jag vet inte. De låter så högt att de tar över. De kunde hålla sig lite mer i bakgrunden.

Från vattenkranen ovanför badkaret hörs pluppljud som får mig att tänka på den här låten. En fin låt, så det är ett bra pluppljud.

Och från köket har det kommit ett skrammelljud, som om en stekpanna välter mot andra grejer i diskstället. Men ganska snart, igår - första hela dagen i lägenheten - kom jag fram till att det inte är stekpannan som välter om och om igen, utan ett ljud från grannlägenheten som tränger genom väggen i skåpet under diskbänken. Nåt med rören. Det luriga är att det låter så himla nära, precis som att det är på min sida om väggen. Nu kom det igen! Har kanske aldrig hört nåt som låter så mycket som nåt som det inte är...

De två birmakatterna som jag vaktar spetsar sina ludna öron när skator raspar med klorna mot balkongräcket. För min del känns det hemtrevligt att höra nån knapra torrfoder i köket.

Ljud & boende - berätta mer!

Det kom några fina berättelser om ljud med koppling till boende i samband med ett tidigare inlägg om min kommande flytt. Det här är ett tema som rymmer oändligt många historier - roliga, jobbiga, mystiska! Jag vill höra mer! Det blir nästa lista: Ljuden kring bostaden.

Hejdå

... raggarbilarna, de fulla människorna på väg ut och hem på helgerna, bussen som brummar förbi varje halvtimme, de oförklarliga stegen på våningen ovanför, den nya flöjtgrannen, de vinande ventilerna, klackskorna i trapphuset, skvalandet i källarrören, ugglan i skogen, kyrkklockan vid elva. Nu blir det andra ljud.

Min nya ljudmiljö

Jag har målat i min nya bostad, med assistans av A. Under arbetet med att måla som tog två dagar, inklusive tidskrävande tvivel om nyanser på högsta i-landsnivå, hann jag med en viss förhandslyssning på ljudmiljön kring huset.

Sopnedkastet som jag tidigare noterat sitter alldeles bredvid min dörr visade sig vara ur bruk, luckan låst, och kan därmed strykas från listan "Potentiella akustiska störningsmoment".

Däremot la jag märke till något annat som jag med stor sannolikhet kommer att få höra framöver, och mycket. Mopedister. Ungdomar på mopeder, fram och tillbaka precis utanför huset. Ett gällt och liksom ilsket läte. Jag som för första gången ska ha en balkong kommer kanske inte stå ut med att ha dörren öppen på grund av allt körande. Men, som vanligt när det gäller jobbiga ljud vill jag inte gärna gnälla utan i stället göra ett (eller många) försök bemöta ljudfenomenet på ett mer konstruktivt sätt. Och medan vi målade vardagsrummet hände en grej som jag ska lägga på minnet, kanske till och med ha nytta av i hanteringen av mopedljuden.

Vi lyssnade på musik, en låt av Kama Aina, och en ilsken moped for förbi. Exakt samma tanke slog oss båda där vi stod och rollade var sin vägg: mopeden och musiken stämde ihop. De flöt samman, som om de var meningen att höras tillsammans. Det var otroligt fint. Mopedljudet fick plötsligt en ny och uppskattad roll, den tillförde något som låten faktiskt är lite tråkigare utan. Det här är något som jag särskilt fascineras av med ljud, när det uppstår musik, eller bara vackra/häftiga ljud, ur något som aldrig var tänkt att vara musik eller vackra/häftiga ljud. Utan att det är meningen blir det finare än någon annan musik som komponerats. Just sådana fenomen gjorde att jag måste starta en blogg om ljud.

När jag bor där i lägenheten och hör mopederna utanför ska jag tänka på det här. De kan låta fint. Kanske spelar jag in dem och kanske gör jag till och med något musikaliskt med mopedinslag så småningom. Kanske kommer jag att vara glad att jag har dem åkandes där utanför, ständigt redo att fångas med Zoomen.

En ny bostad och eventuella effekter

Har fått en ny bostad och flyttar in om ett tag. Undrar hur det låter där. Om det låter mycket eller lite, på dagen eller natten. Gick dit och tittade härom dagen, första gången efter visningen. Redan innan jag låste upp dörren la jag märke till en sak som kan ha inverkan på min framtida akustiska tillvaro. Ett sopnedkast. De är inte så vanliga nuförtiden, vad jag har uppfattat. De rimmar dåligt med källsortering. I nedkastet blandas det hejvilt. I mitt nya hus finns de fortfarande kvar, tydligen. Och precis intill min dörr sitter det. Själva nedkastet inkräktar lite i min hall där man snott nån kvadrat till det ändamålet.

När jag såg nedkastet sa jag genast till A att kolla, nu kommer jag få höra sopnedkastning, hela tiden. Om det blir så hänger på flera saker. Först och främst om mina grannar använder nedkastet, det är inte säkert, om det finns ett sopsorteringshus på gården. Sedan handlar det om det materiella, om sopnedkastsluckan smäller högt när man stänger den och om väggen mellan nedkastet och min hall är välisolerad. Det här kan bli en nitlott, ett ständigt smällande, eller inget jag kommer att reflektera över alls. Det kan bli helt andra ljud som kommer att fånga min uppmärksamhet. När jag senast packade upp flyttkartonger kunde jag inte ana vad jag skulle få höra. Mystiska regelbundna steg dygnet runt, vibrerande basgångar och nu senast en flöjtrepertoar som återupplivade musikminnen jag hade lyckats glömma tills nu. Det kan bli spännande.


Förresten, vore roligt att ta del av andras ljuderfarenheter med koppling till bostad. Jag tror att det finns gott om roliga och märkliga historier i den kategorin. Berätta!

Grannskifte - nya tongångar

Jag har fått en ny granne, en flöjtist. Jag tror det är subwooferkillen som har flyttat ut och ersatts av flöjtisten. Har också hört elpiano/synt ett par gånger, men osäker på om det är en och samma granne eller om det är en musikerflyttvåg det rör sig om. Flöjtisten verkar flitig. Idag har jag inte varit hemma så mycket men igår, söndag, hann jag höra stora delar av repertoaren (eller, det är ju svårt att veta på förhand hur stor repertoaren är, men det blev en ganska lång radda låtar under dagen). Det var många kända melodier av det smäktande slaget. Titanic-ledmotivet My heart will go on, Can you feel the love tonight (som jag fick spela altsaxofonens andrastämma på under allför många år i mitt tidigare musikskoleliv, lärarna tröttnade aldrig på den låten), Julen är här (i god tid måste man säga, och den här låten finns inte med på min julhitslista). Med flera.

Det spännande med den här nya grannen är att jag först på söndagsmorgonen tänkte att det här är någon som alldeles nyligen bestämt sig för att börja spela tvärflöjt. Det lät så. Några tveksamma toner, som om personen liksom försökte få ljud i instrumentet över huvud taget. Men sedan kom låt efter låt, hit efter hit. Varför spela så stapplande om man egentligen är rätt bra? Alternativt: Hur kan man lära sig i en sådan fart, om man knappt hittade tonerna vid frukost? Mystiskt var det.

När jag tänker på låtvalet är nog faktiskt flöjtisten och pianisten samma granne. Hörde Sol, vind och vatten på tangenter häromdagen, och kanske att Julen är här var det också... Alla de här hitsen har grumlat till mitt minne. Hur som helst. Efter ett par av gårdagens låtar gick jag iväg och sopsorterade och funderade på om grannskiftet är ett upp- eller nerbyte för mig. Med just de där låtarna klingande i huvudet mindes jag de vibrerande basrytmerna som inte alls så tokiga. Vi får se, hur det blir mot jul och så.