På morgonen låter det fint här omkring. Jag har hunnit höra två morgnar, kanske är det förhastat att lämna omdöme redan nu, men jag tror det fortsätter i samma stil. Lugna morgnar när saker börjar komma i gång, på håll.
Värre blir det senare på dagen. Två dagar är tillräckligt för att med säkerhet kunna konstatera att det kommer att fortgå så här. Det är mopederna alltså. De är otroligt många. Varenda femtonåring i det här området verkar ha en trimmad moppe. Har aldrig upplevt en sån mopedtäthet tidigare. Jag vet att jag skrev alldeles nyligen hur de visst kan låta fint och det handlar mer om min egen attityd och sånt där, men jag vet inte. De låter så högt att de tar över. De kunde hålla sig lite mer i bakgrunden.
Från vattenkranen ovanför badkaret hörs pluppljud som får mig att tänka på den här låten. En fin låt, så det är ett bra pluppljud.
Och från köket har det kommit ett skrammelljud, som om en stekpanna välter mot andra grejer i diskstället. Men ganska snart, igår - första hela dagen i lägenheten - kom jag fram till att det inte är stekpannan som välter om och om igen, utan ett ljud från grannlägenheten som tränger genom väggen i skåpet under diskbänken. Nåt med rören. Det luriga är att det låter så himla nära, precis som att det är på min sida om väggen. Nu kom det igen! Har kanske aldrig hört nåt som låter så mycket som nåt som det inte är...
De två birmakatterna som jag vaktar spetsar sina ludna öron när skator raspar med klorna mot balkongräcket. För min del känns det hemtrevligt att höra nån knapra torrfoder i köket.
29 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar