Ljudkalendern: Lucka 10 - Staten väljer sina favoriter

För några veckor sen gjorde jag några ljudfynd på Stadsmissionens butik i Liljeholmen. På bordet med julsaker hittade jag först ett litet fint tumpiano och sen en liten mörkgrön och ganska tung klocka som verkade vara tillverkad i järn. Jag såg på papperslappen med text som hängde från klockan att det var en japansk sak. Och förmodligen inte alls något slags julpynt.

När jag kom hem med mina fynd satte jag mig genast och började googla för att se vad det var för liten klocka jag hade köpt. Genom sökträffarna och även några svar från japankunniga facebookvänner fick jag veta att det var en klocka som ska spela i vinden om sommaren och skapa en svalkande stämning med sitt klara, höga plingljud. Den har ett starkt ljud, nästan skärande, och tonen ändras beroende på hur jag låter klockan pendla. Katten Sonja blev förstås förtjust. Ju gällare desto bättre tycker hon, och tassen var snabbt framme och lappade till klockan.

Den här vindklockan, kallad furin, finns i massor av utföranden, upptäckte jag vid googlingen. Uggleformade järnklockor verkar t.ex. ganska vanligt. Jag ville hitta någon intressant artikel om vindklockor som jag kunde länka till i en kalenderlucka och fann en wikipediaartikel, inte bara om klockorna men om hundra olika ljudfenomen i Japan som listats som särskild värdefulla att uppmärksamma.

Ljuden - 100 Soundscapes of Japan - har valts av Ministry of the Environment och ska funka som ett slags 'lokala symboler' och, hör på det här: '... promote the rediscovery of the sounds of everyday life'. Fint va? På listan finns alla möjliga ljud, många av naturkaraktär: grodsång, fågelområden, forsar, svanar, men även miljöer där folklivet tycks utgöra en viktig ingrediens i ljudbilden. Och mekaniska ljud: ett ånglok, en färja, ett väveri...

Det står att listan uppstod ur arbetet med att komma tillrätta med ljudföroreningar. Men resultatet - en sorts guide till betydelsefulla akustiska landmärken - framstår som något annat än instrumentell oljudsbekämpning. Listans existens överensstämmer på något vis med min egen föreställning om Japan, närmare bestämt föreställningen om att även ogreppbara aspekter av samhället, de sinnliga dimensionerna, har ett stort värde och ges utrymme tillsammans med det materiella. När jag och A under nästa år ska tillbringa ett tag i Japan ska jag se till att ha en printad version av 100 Soundscapes of Japan nära tillhands, som en ljudens resguidebok.

Här kan du läsa mer om hur listan har kommit till (antal nominerade ljud m.m.) och förstås hela långa listan >>

Överst mina fynd från Stadsmissionen, under några av de

många ljuden på 100 Soundscapes of Japan.

Hemma hos Herbert

Är det lättare för en musikintresserad/musikpraktiserande människa att lägga märke till ljuden som omger en? För egen del minns jag inte hur det var för länge sedan, när intresset och uppmärksamheten kring min akustiska omgivning egentligen började smyga sig på. Kanske gick de hand i hand från början, ljudintresset och musikintresset. Jag vet inte heller hur det gick till när musikproducenten Matthew Herbert började lyssna, men hans öron tycks spetsade också inför de allra vardagligaste av ljudmiljöer.

"The pioneering musician has got one ear on house music and the other on his actual house." >>

Vad gör ditt hem för ljud?

Bild: Elin Franzén

Jubileum! 5 år och 300 ljud senare.

För exakt fem år sedan var jag nyinflyttad i Stockholm. Innan dess hade jag gått på några olika konstskolor och under den tiden börjat spela in lite ljud i min egen vardag. Som jag minns det idag tillkom bloggen till följd av en lust att få snöa in på ett särskilt område och att några specifika ljudupplevelser dröjde sig kvar i minnet, dem vore det roligt att försöka berätta om. Att det skulle bli just ljuden jag skulle ägna den tänkta bloggen åt var inte självklart. Det stod mellan ljud och papper. Jag gillar papper; olika typer av papper, föremål av papper, doften av papper, pappershantverk... Men det blev ljud och ämnet sinar aldrig (även om det kan bli väl luftigt mellan inläggen ibland). 300 inlägg om vardagsljuden har det blivit så här långt.

Det är inte ofta jag går tillbaka och läser gamla inlägg men när jag gör det förvånas jag faktiskt av alla ljudreflektioner jag skrivit ner under åren. Detta jubileumsinlägg får därför bli en liten kavalkad av texter från hösten 2007 fram till idag. Varsågod!

• 16 oktober 2007: Universitetet 1 - transportsträckan
• 20 maj 2009: Utan datorn och ljuden i den
• 24 oktober 2007: Lista: Rysningar
• 10 juni 2009: Omständigheterna kring varmvattnet
• 27 januari 2008: När jag bodde granne med duvor
• 31 januari 2012: Ljudens kväll på Bar Brooklyn: utvärdering
• 3 mars 2009: I andras öron
• 15 mars 2009: Rädd att de ska tuta
• 16 februari 2008: Ljudminne: En pjäs i en vanlig lägenhet och allt som hördes efteråt
• 27 november 2008: Mitt nya beroende
• 29 januari 2009: Låg volym
• 2 mars 2009: Farmors favoriter
• 13 oktober 2010: Dålig stämning
• 9 november 2010: Nynnaren
• 4 augusti 2008: På Ikea
• 14 september 2008: Genom ventilerna
• 23 september 2008: Hos korna
• 8 januari 2011: Då och då blir jag stående en stund med dörren på glänt
• 10 februari 2011: Sambon
• 20 augusti 2011: Nya vardagsljud #2: Kaffekarriären
• 27 oktober 2007: Kanske det finaste jag hört - ett ljudminne från bildäck
• 24 juli 2008: Största möjliga tyssstnad!
• 9 januari 2008: Min vakna tid
• 18 januari 2008: Ett klirrande minne dök upp
• 6 maj 2012: Valborgssoundet
• 24 februari 2008: Ljudminne: Islossning
• 15 april 2009: Älsklingsljud: läsarlista #2
• 23 augusti 2009: Kyrkklockorna och korna
• 13 oktober 2010: Från ett berg i stan

Om femåringen Kitchen Sink Sounds får önska sig något i present är det förstås en berättelse om ett ljud nära dig.

De ofrivilliga bloggbesökarna

En förändring som har skett i bloggen under det gångna året är inte synlig för er som läser men desto roligare för mig. Jag kan numera se statistik över bloggtrafiken; hur många besökare Kitchen Sink Sounds har (per månad, vecka, dag eller sedan födelsen 2007), vilka sidor de kommer ifrån, var de befinner sig i världen (förundrande många amerikaner och ryssar, även någon enstaka vietnames). Och det kanske roligaste: vad besökarna har sökt efter och till följd av detta hamnat bland vardagsljuden.

Söktoppen för den senaste månaden ser ut så här:
1. sinksounds.blogspot.com
2. en val
3. jul på landet
4. kitchen sink sound
5. rallyapa
6. "den kultiverade människan"
7. djurpolis elin franzén
8. hör hit
9. it's been seven hours and fifteen days original wikiped...
10. kitchen sink sounds

Känner mig lättad av att se att ett par stycken faktiskt tycks ha hittat det de sökte efter, om de nu inte har en diskho som krånglar. Vad gäller er som sökt efter valar (eller en i alla fall), 90-talshits och djurrättskämpar är jag också glad och hoppas att ni tittar förbi igen någon gång!

En gång bloggade jag om Sinead >>

2010 i mina öron

Topplistornas och tillbakablickarnas tid är här. Varsågod, några ljud jag minns från det gångna året:

VINTERN:

Katten som följt med till landet över jul och nyår kommer plötsligt i puberteten och låter oavbrutet. Knorrar och klagar medan hon vill para sig med alla möbler i huset.

VÅREN:

Börjar lyssna på radio när jag går ute, inte bara på bussen. Det är lite svårt till en början, ovan att inte höra allt omkring mig.

Oljud Sthlm Live på Kulturhuset under Stockholms Kulturnatt. Stockholmare samlar stadsljud som blir till en lång och häftig elektronikakonsert senare på kvällen.

SOMMAREN:

Bor en månad i Arvidsjaur där jag spelar in ljud och fascineras av dialekten. Spelade bland annat in ett pustande, fräsande gammalt ånglok - nöjd!

SENSOMMAREN:

Tillbaka i Stockholm, kvällspromenerar i stan och hör utomhuskonserterna på håll, fint! Över huvud taget förtjust i Stockholm.

Väcks vid femtiden varje morgon sedan jag tog upp DN-prenumerationen.

Får grannar som lyssnar på Bob Dylan, om och om igen. Hörs genom ventilerna.

HÖSTEN:

Plötsligt bekväm med att ha skor som låter. Mycket otippat!

Upptäcker Stockholms vackraste ljudvy, Skinnarviksberget om kvällen.

Springer hit och dit i stan, på ljudjakt tillsammans med reportrar. Tar med dem till platsen under Skanstullsbron, där tågen dunkar förbi ovanför. Ett nytt favoritställe, både pga ljuden och betongen.

VINTERN:

Kontorsljud. Datorfläktar och heltäckningsmatta.

Passerar ett fantastiskt övergångsställe i Norrköping. 

Vill fortfarande inte somna till tystnad.

Lista: Sammanträffanden

Ljud som flutit ihop med musiken de senaste dagarna:

När strykjärnet blivit tillräckligt varmt hörs ett fint litet plongljud, precis på rätt ställe i musiken.

Mobilens alarm. Uppfattade först inte att det inte var en del i musiken. Alarmet som oftast är ett jobbigt ljud gjorde musiken lite mer spännande.

Scannern. Ljudet som kommer när den sätts igång, samma ljud som hörs när den scannar fast bara en kort snutt, blev en fin effekt i låten på Spotify.

Spdifs lista

Sedan A skaffade katten Spdif har jag observerat hur hon reagerar på olika sorters ljud. Om Spdif kunde skriva med sina trubbiga små tassar kanske det blev en lista som den här:

- prassel är spännande, man måste skynda sig och kolla, kanske fånga.
- knäckebröd, blir som förstenad av förundran när nån äter det.
- mysigt under badkaret när nån duschar, sitter kvar tills det slutar.
- sopskåpet under diskbänken, jag kan ljudet av skåpdörren som öppnas och hinner smita in innan den stängs, fastän jag var långt borta!
- dammsugaren är det värsta, käften va!
- ibland ramlar saker ner, krukor med växter och jord i, utan nån särskild anledning. Låter läskigt och man får gömma sig ett tag.
- persiennen på balkongdörren sitter löst och skramlar mot dörren när dom öppnar, hörs på långt håll så jag vet när jag ska gå in igen. Det och att dom ropar, då vet jag.
- när dom slutat sova börjar dom prata och jag hjälper till att väcka dom, man kan sitta precis framför ansiktet på dom och kolla. Det är tråkigt innan dom är vakna, då är det bara tyst.
- bokblädder, jag kunde slå vad om att det var fåglar som flaxade! Men det var böcker.

Spdif firar jul på landet.

De första spåren på soundtracket "Elins nya lya"

På morgonen låter det fint här omkring. Jag har hunnit höra två morgnar, kanske är det förhastat att lämna omdöme redan nu, men jag tror det fortsätter i samma stil. Lugna morgnar när saker börjar komma i gång, på håll.

Värre blir det senare på dagen. Två dagar är tillräckligt för att med säkerhet kunna konstatera att det kommer att fortgå så här. Det är mopederna alltså. De är otroligt många. Varenda femtonåring i det här området verkar ha en trimmad moppe. Har aldrig upplevt en sån mopedtäthet tidigare. Jag vet att jag skrev alldeles nyligen hur de visst kan låta fint och det handlar mer om min egen attityd och sånt där, men jag vet inte. De låter så högt att de tar över. De kunde hålla sig lite mer i bakgrunden.

Från vattenkranen ovanför badkaret hörs pluppljud som får mig att tänka på den här låten. En fin låt, så det är ett bra pluppljud.

Och från köket har det kommit ett skrammelljud, som om en stekpanna välter mot andra grejer i diskstället. Men ganska snart, igår - första hela dagen i lägenheten - kom jag fram till att det inte är stekpannan som välter om och om igen, utan ett ljud från grannlägenheten som tränger genom väggen i skåpet under diskbänken. Nåt med rören. Det luriga är att det låter så himla nära, precis som att det är på min sida om väggen. Nu kom det igen! Har kanske aldrig hört nåt som låter så mycket som nåt som det inte är...

De två birmakatterna som jag vaktar spetsar sina ludna öron när skator raspar med klorna mot balkongräcket. För min del känns det hemtrevligt att höra nån knapra torrfoder i köket.

Ljud & boende - berätta mer!

Det kom några fina berättelser om ljud med koppling till boende i samband med ett tidigare inlägg om min kommande flytt. Det här är ett tema som rymmer oändligt många historier - roliga, jobbiga, mystiska! Jag vill höra mer! Det blir nästa lista: Ljuden kring bostaden.

Älsklingsljud: läsarlista #2

Nu har tiden blivit mogen för nästa lista med älsklingsljud - ljud som kommit in från bloggens besökare. Liksom förra gången är det en fantastisk blandning att känna igen sig eller att upptäcka nya ljud i.

Varsågoda, här kommer Älsklingsljud #2:

”hästar som äter hö. Det är tugg, prassel, frust och hovar som dras i sågspån. De låter så nöjda, det låter gott och man vill bara sitta där i spånet med hästhuvudet intill och lyssna, bara vara sådär nöjd själv.”

”Mitt älsklingsljud är när man råkar väcka en djupt sovande katt och den sömnigt börjar spinna direkt.”

”Mitt älsklingsljud är lastbilar på långt avstånd. Hur ska jag förklara. Jag menar ganska långt avstånd. Man ska inte alls höra hur de brummar, backar och tutar och sånt där utan mer monotont på långt håll.”

”Hårtorkar konstigt nog. Rationellt nog är det värsta jag vet ljudet av en dammsugare. Den ena suger ut luft den andra blåser ut. Måste ha något med det att göra.”

”Ett favoritljud som jag har är när man är på väg upp för backen i skidliften och fästet till linan på liften passerar genom hjulen som håller liften på plats.. Dddunk ddunk.
Ett annat favoritljud är ljudet av varmt vatten som hälls upp till en kopp te.”

”Jeg elsker oppstartslyden til min gamle game boy. P-ling. Det er nok ikke bare den deilige lo-fi lowbit lyden men også forventningene til at et deilig spill skal spilles. Minner meg om at det snart er på tide med en hifi fest...”

Och så ett ljud från kategorin mat, som jag också tycker ska få vara med här...

”Jag tycker om att vispa grädde. Det låter mysigt. Ljudet ändras ju tjockare och fluffigare grädden blir.”

Tack för alla ljuden! Och fortsätt att skriva! Om det skulle vara så att du har skrivit om ett ljud men det saknas i den här listan (eller lista #1), säg till så lägger jag till det, bums!

Vill du bli min informant?

Den etnologiska kandidatuppsatsen som jag nu har börjat arbeta med handlar inte alldeles otippat om ljud. Ljud i människors vardag.

En kort lägesrapport: försöker formulera mig, vad det hela handlar om (även om det kanske blir något annat till slut, så kan och är det tillåtet att gå). Letar efter informanter, personer att intervjua. Kriterierna för val av informanter är 1. personer som har hörsel och 2. personer som vill bli intervjuade.

Hör av dig om du passar in!

"Att läsa högt är som att hänga ut sina kalsonger på ett klädstreck"

Krister Henriksson om att läsa in ljudböcker. Det pratas och skrivs inte mycket om ljudböcker tycker jag. Men de är bra, om det är rätt röst. Jag är rätt kinkig med röster, så jag antar att det finns en del ljudböcker jag skulle välja bort av den anledningen.

En röst jag gärna skulle vilja slippa är telefonbankkvinnans. Hon skriker nästan, lite barskt med "rökröstvarning". TILLGÄNGLIGT BELOPP PÅ KONTOT ÄR HUNDRATJUGOTRE KRONOR OCH SJUTTIOÅTTA ÖRE. Jag önskar att de bytte ut rökröstkvinnan med en mer sympatisk röst. Ta någon som är populär bland ljudböckerna, ta Krister till exempel. Måste saldot förresten läsas upp av en "neutral" röst, och anses rökkvinnans röst representativ på något sätt? Dags att uppdatera, banken!

Ett par ljudböcker som jag tyckte om att lyssna på:

1. Barbro Lindgrens Loranga, Masarin och Dartanjang i uppläsning av Toivo Pawlo.
2. Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, uppläst av Hamadi Khemiri.
3. Priset på vatten i Finistère, skriven och uppläst av Bodil Malmsten.

Det finns nog många röster jag gillar, om jag tänker efter. Jag ska göra det...

Tisdagens bästa

Först vaknade jag av en hemsk väckningssignal. Inte min egen, jag tror på att vakna på ett mest möjligt behagligt sätt.

Utanför lägenheten plaskade två kråkor i en vattenpöl. Deras fötter mot asfalten var det finaste ljudet idag. Efter det kommer rulltrappan upp från tunnelbanan och gatukorsningen vid Ica ikväll. Rulltrappor och trafikljus har rytmen i blodet.

Ljud i maten

I tobakshandeln hade de små platta påsar med en rymdvarelse på. Inuti fanns det smuliga tuggummigodiset som knastrade och poppade när det hamnade i munnen, det var lördag det! Det var också länge sedan. Googlade "Candy 'pops in your mouth'", men ingen rymdvarelse kom fram, bara ett annat godis med samma effekt, Pop Rocks, och snusk.


Andra ätbara ting vars ljud är avgörande för känslan när man äter dem:

1. chips (vilket gör dem till dåligt biosnacks, men bra i alla andra lägen)
2. halloumi - sällsynt med mat som gnisslar!
3. långa smala kokkorvar med hårt skinn så det liksom "knäpper" när man tar en tugga. Vegetarisk motsvarighet efterlyses! Sojakorvarna låter knappt alls.
4. knäckebröd, såklart. Tänk dig ett tyst knäckebröd. Det går inte ens.
5. kolsyra. Ett glas läsk som det inte fräser och brusar om går bort.
   

Kom med fler förslag på temat Ätbart!

Dags för ny älsklingslista!

Det har trillat in fler favoritljud, dags att sammanställa en ny lista snart! Fortsätt att skriva om favoritljuden, Älsklingsljud: läsarlista #2 kommer snart! Jag känner mig pressad att själv ange ett älsklingsljud, jag ber ju andra att göra det. Men oj så svårt! Kanske skulle listor i olika ljudkategorier underlätta; favoriten bland fordonsljud, skogsljud, matljud... Något att ta itu med i bloggens framtid.

Vecka femton sammanfattad med plus och minus

Vecka 15 är inte helt förbi, en och en halv dag kvar, på en höft. Men jag tycker det har passerat tillräckligt många dygn för en kort sammanfattning, bra och dåligt:

+ åkte Tvärbanan för första gången (två dagar i rad dessutom!) och upptäckte det söta plingljudet som kommer när någon trycker på stoppknappen. Tåget rörde sig långsamt och lite knaggligt, vilket också var trevligt.

+ den nya vårjackan som jag tyckte prasslade förfärligt vid första provningen har visat sig vara helt ok att använda utomhus. Prasslet lyckas inte överrösta omgivningen. Dessutom tål den regn, dropparna lägger sig utanpå och absorberas inte så att jag blir prickig. Visste väl att nåt skulle vara bra för att den var dyr.

- matro!! En fredagskväll som kunde bli så trevlig med roligt sällskap dränktes av oväsen. Den värsta ljudmiljön jag kan minnas, för ett ställe som uppenbarligen vill vara restaurang. Hopplöst. Men ät på ett bibliotek om du vill ha det så tyst, kanske nån tänker då. Men de serverar ju en massa mat, som de vill att man ska tycka om att äta, gissar jag också. Ska man tugga i sig den medan man bara sitter och glor på varandra i sällskapet, det går ju inte att prata?! Så nu toppas listan av svåra ljudmiljöer av Tiffanys på Götgatan. Kvarnen och Pelikan halkade ner ett snäpp. Jag vill försvara de senare två med att den första inte utger sig för att vara annat än stimmig ölhall ( = motsvarar förväntningarna) och den andra är en stilig lokal som tyvärr medför en taskig akustik ( = man sväljer ljudet för stilen).

- vår kökskran som kan droppa så skickligt är en riktig bov, läste jag. Det spelar ingen roll hur imponerande rytmer den kommer med, en droppe per sekund blir tio tusen liter på ett år. Hu.

Älsklingsljud: läsarlista #1

Nu vill jag presentera de fina bidragen som kom efter min uppmaning att skriva om älsklingsljud. Jag hoppas det kommer flera! Här är del 1:

"Jag tycker om att vakna mitt i natten när det är snöstorm och höra snöplogen dundra förbi. Det känns tryggt."

"basstrumman paa roland tr-808, och lyden av en katt som sover paa mitt ansikt"

"ett älsklingsljud är ljudet av rullande cykeldäck mot torr grusväg i nedförsbacke. gärna med tallskog omkring som resonans. vill aldrig att det skall sluta."


"Jag tycker om ljudet av pappas SAAB 900 lättviktsturbo. När jag bodde hemma visste jag alltid vem som kom på banan när jag hörde det ljudet. Bästa delen av ljudet var nog just det när den stannade för att svänga från grusväg till uppfarten som består av större grus. Det lät/låter som gruset och bilen blev rasande på samma gång. Till och med nu när jag bor på fjärde våningen i lägenhetshus hör jag så väl när pappas bil saktar ner och parkerar."

"ljud jag tycker om idag:
-ljudet av dimmig vind mot min täckjacks-luva
-tystnaden när jag märker att jag faktiskt inte har något att tillägga till det du sagt, och det är ok
-ljudet min telefon gör när jag får sms och telefonen ligger på mattan eller i sängen biip-burrburrburr
-ljudet av hur jag föreställer mig att det skulle låta ifall jag skulle lägga mitt öra mot ditt skulderblad och försöka sondera Vem Du Var
-ljudet av cyklar som låses upp"

Fantastiskt fina och intressanta inlägg tycker jag! Människors förhållande till ljud skulle jag gärna vilja skriva en hel uppsats, eller bok, om någon gång. Ljud betyder mycket. Som det från snöplogen i första inlägget till exempel, ett tryggt ljud. Och alla tycks kunna plocka fram särskilda ljud ur minnet, även om de inte medvetet uppmärksammades när de först hördes. Fortsätt att skriva om älsklingsljuden!

Älsklingsljud: en lista och en uppmaning

Jag har tagit mig för att sammanställa en lista över älsklingsljud. De är inte mina egna utan hämtade från DN På Stan:s frågekolumn "Hej konsument!". Jag bryr mig inte om att skriva vems älsklingsljud det är, kända namn är en annan historia. Varsågod!

fiskmåsar
skogsljud och bra musik
applåder
en anklever i stekpannan
mellotron
pipljudet i tramporgeln
regn på fönsterbläcket
tystnad
tjocka plastpåsars prassel
tapirer som parar sig
koltrast
radio
skratt
lou reed
min fästmö som somnar medan jag läser
när ångbåtarna hälsar på varandra
sirenen som går på redaktionen när tt flashar för en nyhet
introt till sportnytt
gamla tåg
åska

Hela "Hej Konsument!"-kolumnerna går att läsa här >>


Så till uppmaningen. Besökare på denna sida (jag har hört att de finns), berätta om ditt älsklingsljud! "Älsklingsljud" kan bli ett fint återkommande inslag här. Lämna ditt bidrag som kommentar under det här inlägget. Tack på förhand för de ljud jag hoppas på att få!

...flera klockor

Jag ville säga något mer om klockor i förra inlägget, men det skulle ta så mycket plats. De får en egen lista. Klockor jag minns.

1. Hos farmor finns en snirklig väggklocka som plingar för alla hela, och även halva tror jag, slag. Likadant plingar klockan på dörren. Jag har alltid undrat om det inte är väldigt förvirrande.
2. Jag ville gärna ha ett gökur, minns jag. Jag tror faktiskt vi hade ett ett tag, åtminstone i Lilla stugan, på sommaren. Jag är ganska säker på att jag inte skulle vilja ha ett idag, blir man inte galen? Men det var väl själva göken det gällde, kan jag tänka mig.
3. Det var nog ganska praktiskt när det ringde in i skolan, att nån vuxen fick ha ansvaret för tiden medan alla vi elever kunde strunta helt i den och bara leka, tills man hörde ljudet. På så sätt kunde vi koncentrera oss på rastens aktiviteter befriade från att snegla på klockan. Till skillnad från gökuret är det här inringningssystemet något jag faktiskt kunde ha nytta av också idag. Någon måste sätta punkt för pauserna ibland.
   

Lista: Rysningar

Vissa ljud får mig att rysa, inte för att de skär i öronen eller så, utan tvärtom på ett skönt sätt. En lista får det bli.

1. Ljudet av när nån i min närhet skriver på ett tangentbord. När jag själv skriver får det inte alls den effekten, vilket är synd. Det hade varit bra för arbetsdisciplinen under till exempel hemtentaperioder.
2. När nån annan talar i telefon. Funkar inte med vem som helst, men ganska ofta.
3. Bläddrande i böcker. Funkar inte heller när jag bläddrar, det måste vara nån annan. Logiken i det är nog att jag måste få enbart ljudet. Bläddrar jag själv fattar hjärnan att det är jag som gör ljudet och den sköna rysningseffekten uteblir.
   

Hm... trodde jag hade många såna ljud, kanske dyker det upp fler i minnet. Det är ett intressant fenomen, ljud som känns.