Ett nytt ställe

Idag har jag besökt Riksdagens bibliotek för första gången. Jag visste inte att det fanns förrän häromdagen. Det är ett doldisbibliotek tycker jag det verkar som, annars hade jag väl vetat om det redan förut. Men så trivsamt, en spiraltrappa upp, med många rum att gå runt i, kopieringsrum, tidskriftsrum, internationella nånting-rum, och massor av böcker! Jag och R som kommit dit för att plugga slog oss ner vid två av de små läsplatserna som fanns parvis utspridda i lokalen. Jag märkte så fort jag kommit i ordning med boken och börjat läsa att det visst inte var så tyst, inte alls bibliotekstyst. En fläkt alldeles ovanför oss brummade högljutt. Till och från pratades det också, jag tror det var personalen bland annat. Det störde inte mig, tvärtemot tillät det oss att prata lite också. Efter en stund slog klockan fyra, och det hördes. Klockan plingade sådär som äldre klockor kan, fyra pling klockan fyra och ett en halvtimma senare. När klockan slog fem var vi inte kvar för då skulle stället stänga, utom för de som jobbar i riksdagen, de fick vara kvar. Meddelandet om att det snart skulle stänga var en kvinnoröst mot en lite storslagen musikbakgrund, som ett smäktande soundtrack när man lämnar lokalen. Ganska märkligt. Men jag gillar stället, där ska jag fortsätta att vara.