När jag bodde granne med duvor

När jag bodde granne med duvor var det ett himla hålligång ibland. Det var för några år sen och de höll till på andra sidan av huvudändans vägg i sovrummet. När jag upptäckte det blev jag glad, jag tyckte det var trevligt att ha dem så nära. Och nu kanske man tänker att sen blev det förstås jobbigt, att det inte alls var trevligt längre. Men det var ganska trevligt hela tiden som jag hade dem som grannar. Jag undrade ibland vad det var som hände där på andra sidan när de lät så väldigt mycket, och det fick jag inte veta.

Min gamla granne, en duva i Bergen.